Shuffle-fenomenet

Jag är innehavare av en av de senaste nymodigheterna inom musikbranschen - iPod. Det är alltså en musikspelare som inte alls är olik den klassiska stereon. iPoden är dock ett mindre paket och är inte i nöd av ett vägguttag.
   En fantastisk uppfinning.
   För att komma till saken har iPoden en funktion som kallas för shuffle. Det är uppenbarligen ett engelskt ord som maskinvaran vägrar att översätta till svenska. Hur som helst, denna funktion skall i alla fall fungera som så att din spellista med alla dina låtar spelas upp i slumpmässig ordning. Den kan för exempelvis hoppa från Lotta Engbergs "Fyra bugg och en coca cola" till Carolas kåtvåta "Främling".
   Finurligt, va?
   Det finns dock ett fenomen med denna funktion. Den ska shuffla mellan alla låtar. Den gör inte det. Den går efter ett mönster och spelar samma låtar om och om igen som om det inte fanns fler än ett tvåsiffrigt antal med låtar på iPoden. Jag vill höra på Beethoven och Mozarts mästerverk från 1800-talet. Istället får man höra på alkoholistpacket Kicki Danielsson och hennes förbannade låtar.
   Ska det behöva vara så?
   Det finns ett ordspråk som heter våld löser ingenting, och detta är säkert något Apple - grundarna av iPod - också förespråkar. Jag föreslår att de åtgärdar detta problem per omgående innan våldet snart blir en lösning på det här tramset.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0